Visst är inte Märsta bara skit. Eriks gulliga familj bor ju där. Lite vemodig känner man sig ju. Jag kommer att sakna Elin och Ellinor som jag är så van att gå ut och gå med nästan varje dag. Men jag hoppas att vi kommer att kunna träffas ganska ofta ändå!
Jag lämnar också många fina minnen. Eller lämnar, jag tar med mig! Minnen av Fabbe, söta, fina Fabbe, du fattas oss och kommer alltid att göra det. Minnen av min första tid som "vuxen" och självständig. Minnen av min härliga graviditet. Även dåliga minnen, minnen av ångest, otillräcklighet och oro, minnen som jag idag törs tänka på utan att må jättedåligt, sånt jag bearbetar, det tar tid, men sakta men säkert går det framåt.

Nu ska vi skapa nya minnen! På en ny plats, på helt andra sidan stan. Livet börjar om igen. Det känns bra! Imorgon smäller det, då flyttar vi. Senare idag ska jag försöka lägga upp lite bilder på hur det ser ut här hemma i Märsta nu!

Puss o kram!