Mycket som inte känns nu bra. Jag mår bra, ungefär, men det finns en hel del som tynger mig. Har fått reda på vissa saker idag som jag inte riktigt vet hur jag ska reagera på. Information som jag önskar att NÅGON hade kommit mer för en sisådär 14 år sen, för då hade allt kanske varit annorlunda idag.
Jag har så många tankar som susar runt i mitt huvud, kan inte få stopp på dom. Överanalysering på högsta nivå.  Det är så jag funkar. Uppstår ett problem så samlar jag in all fakta om det som jag kan hitta och sen kanske jag kan lugna mig, kunskap ger makt.. Men... jag är rädd. Rädd för framtiden. Vad den bär med sig för mig och min familj, alla i min närhet. Känner mig dock maktlös i det här, Som om inget jag gör kan få det rätt. Att jag famlar i mörker. Och att så mycket tid har slösats bort i onödan, tid som jag vill ha tillbaka, förjäves såklart, ingen kan få tillbaka förlorad tid..
Ingen vet något. Ni som läser kommer inte att fatta, för ingen vet förutom mina syskon. Vi sitter i samma båt, alla mer eller mindre.
Som så många andra gånger är det bara att bita ihop, samla alla bitar, bearbeta och lägga pussel och strukturera, sen lägga dom i ryggsäcken och vandra vidare.

Jag vet att det här var luddigt. Men jag har iaf skrivit av mig lite..